Min son, min kärlek..Den finaste kommentaren jag någonsin fått..du är en ängel.. Hoppas du och gulliga flickvännen har det mysigt och tryggt, jag tänker på er, gullungar!

Gratttis mammma du är värd det hjärtat för du är ett hjärta själv GRATTIS :)

Vet ni vad? Hjärtesmycket, tävlingen hos MissC. Dragningen har nu varit. Jag satt och kollade på filmen, hjärtat dunkade och jag tänkte, DET STÅR MITT NAMN!!!! Det kändes verkligen som att det SKULLE göra det! Så läser hon lappen och det står "mamsen". Jag började skratta, helt ärligt! Jag tänkte att ja ja, som vanligt vinner jag inte!

Efter ett tag kollar jag in igen, och vad händer? Jo "mamsen" skänker, hon SKÄNKER hjärtat till MIG! Jag är alldeles förundrad här och självklart överlycklig för det känns som att jag blev "dragen" ändå! Jag började hoppa runt här och gapa och vråla! Skrämde slag på dottern som kom in och Maxen kom ur sängen och hoppade med mig, ha!

Kolla, är det inte underbart... Saken är den att jag älskar hjärtan, jag GÖR det verkligen (se här). När ungarna är ledsna skickar jag dom tankehjärtan, rosa små flygande hjärtan. När jag tänker på kärleken (Tommy) ser jag hjärtan. Jag vet, jag ÄR knäpp men sådan är jag!

 Att få bära ett smycke gjort utav en kvinna vars blogg jag brukar läsa blir så personligt. Smycket betyder något helt annat än om det vore köpt i en anonym affär.Tack återigen MissC:s mamma, tack du underbara kvinna för det måste du vara om du väljer att ge det till mig!

//Annelie

Nu är jag ledig och jag är ledig ända fram till den 5/1! Det är så fantastiskt roligt, skönt och livsnödvändigt..!

Ikväll ska jag njuta, kolla tv och lägga mig skapligt för i morgon ska kusinerna sova över bägge två! Då ska vi äta tacos och bara mysa..

Jag vann inte smycket hos MissC, jag var helt galet övertygad om att JAG skulle vinna! Hennes mamma vann istället, grattis!!!

Jag känner mig oerhört trött. Helt utpumpad om jag ska vara ärlig men glad och i balans...

//A

Jag sitter på jobbet, utanför rummet där barnen vilar. Jag fryser och är alldeles nyvaken. Jag somnade till idag, till ljudet av tuttande nappar och tummar. Vad jag älskar dessa stunder av ro! Detta jobb må vara stressande, det är det verkligen. Men när jag har vilan njuter jag. Barn ligger nära, barn pillar på mina händer, vill bli smekta över ryggar och klappade på kinden.. Då behövs jag och jag behöver dom.

Det är nästintill omöjligt att hålla sig hundra procent vaken när lugnet sänker sig och radion spelar lugn musik. Tänk att jag få vara här och ta hand om det bästa folk har, deras barn.. det är djupt, fantastiskt och ärofyllt!

Nu ska jag krypa tillbaka och låta ljudet av dessa underbara små änglar hela mig...

//Annelie