Godmorgon... Det är tredje advent. Det enda vi har framme är några ljusstakar. Jag har begravt julstressen för flera år sedan. Jag mäktade inte med. Det är ljuvligt att kunna andas, sova, äta och veta att allt brukar lösa sig till slut i alla fall. Vi sitter alltid där, på julafton, och äter all god mat och öppnar fina klappar.

Våra ungar är underbara ungar. Jag minns julen för inte alltför länge sedan då det strulade till sig med min lön. Jag fick helt enkelt ingen lön. Dagen före julafton, inga klappar handlade, panik. Vi samlade i hop flocken, pratade med dom och förklarade helt ärligt att vi nästan var pank. De stora tittade på varandra och sedan sa dottern: - Men mamma, vi kommer väl att fira jul? Ja, svarade jag men ni kommer inte att få några julklappar nästan. Jaha, svarade hon igen, men bara vi får fira jul är JAG nöjd...

Jag tror att vi fixade julklappar till alla tre för totalt 500 kr. Det blev en lyckad jul. Så jag VET att allt löser sig. Jag vet vad det handlar om. För mig.

Kärlek och värme, familj och gemenskap. Att se ungarnas ögon då de öppnar sina paket, deras leenden. Tjafset vid julbordet om vad som är gott eller inte. Kalles jul. Ljusen, skuggorna då eftermiddagen faller. Då brukar jag fatta kärlekens hand och tyst titta på de våra. 

Jag välkomnar nu julen och tänder ett ljus.

//Annelie

Jag behöver inte säga mer. Lyssna, njut och gör orden till Er sanning.

    Var kommer dessa ögon ifrån? Ok, I know, jag har oxå stora ögon, de är oxå blåa och allt det där men inte nämnvärt som hennes.. Ahhh, kärleken har dessa ögon, vad glad jag är att han delade med sig..(skratt).

Min dotter. Min alldeles egna avkomma. När jag var i din ålder trodde jag inte att jag hade en framtid. Jag kunde inte för mitt liv tro att någon skulle vilja ha mig om än bilda familj med mig. Nu sitter jag här, och stirrar in i dina outgrundliga ögon. Hör hur din lillebror spelar upp din pappa. Tänker på din storebror som inte är hemma. Jag har min familj runt om mig. Jag tillhör en familj som jag har varit med om att skapa. 

När du har svårt att sova om natten, kom ner och kryp in i min famn så ska jag förmedla dig hopp. När allt känns tungt och hopplöst, tala till mig så ska jag svepa in dina ord i sammet och bädda ner dem. Fast du vet det här och du gör det här. På dina villkor och när du behöver.

Jag är så stolt över dig, du vackra mellanbarn. Din bror och din lillebror. Däremellan är du, stark, stolt och så sårbar. När din lillebrorgrät igår släppte du allt och öppnade din famn. Han kröp in i den och fick den tysta tröst han så mycket behövde. Du lilla stora underbara människa..

Ibland vill jag bara krympa dig. Krympa dig så att du åter kan platsa i mitt knä, vända upp ditt ansikte mot mig och gurgla fram ett litet "mamma". Åh dessa minnen, de göder mitt hjärta som nästan spricker av kärlek. Nu är du en ung kvinna, med livet framför dig.

Du underbara, fortsätt att vara den du är. Fortsätt att tala din sanning och lev ut och var bara. Låt aldrig din kraft förtvina och ätas upp. Du är du, glöm aldrig det.. "ung och stolt, du är en krigare"

//Mamma

Men jösses!

Här skulle vi mysa och kolla in IDOL. Vad händer? Jo jag hamnar i telefon med Zuzzi och Maxen fastnar med Kärleken på Brankan (brandstationen).

När de kom hem satte jag på tv:en och då vinkade Alice och Kevin och vips så började Fredag hela veckan... Så galet det kan bli!

Nu är det ju lite spännande.. Kärleken är ute med Mio, i regnet. Jag ska lägga min sexåring, min typiska sexåring. Åh vad han är härlig.. Min lilla riddare, min vän och näring.. Nu är han skittrött, grinig och sockertokig..(huva). Wish me luck!

Nu har jag varit ute på min andra men Mios tredje promis idag...HUVA, regnet VRÄKER ned.. Det är dax att åka och handla..Inge bra om han kissar i bilen, ha!

Godis tills ikväll ska det bli...yummy!

Vem vinner idol? Alice tror jag, vad tror ni?

//Annelie

Igår ringde min svärmor från Ankiborgs residens. Vi delar tomt. Eller rättare sagt, vi huserar på hennes tomt och hyr ett hus. Det är rätt kul, det MÅSTE jag skriva då hon läser min blogg, (skratt)!

Skämt åsido, hon och jag har pratat om det massor av gånger, att folk frågar hur det går osv. Det går bra! I alla fall så är släkten jag är ingift i VÄLDIGT stor. Den håller kontakt via en sida som kallas för "Geni". Det är roligt att titta in där då och då. Igår hade släktens Gunnar, första sonen till Mormor Sonja som gick bort i somras, skrivit en dikt om mig som jag gärna delar med mig av.

Annelie, med Bloggen du vet
är en ung tigrinna i min smak
hon döljer bara liten hemlighet
men har alltid en ståndpunkt rak

Annelie har mycket djupa tankar
får inspiration av kust och hav
eller när hon i skogen vankar
där vildsvinen skräms i trav

Annelie, du gett oss en friskare luft
genom att visa dig mjuk och varm
och ibland då du tycker att livet är tufft
så sjunker du ner på Tommys arm
Kram
Gamle Gunnar.

Jag är förstummad och väldigt stolt... Ni underbara släktingar som läser min blogg. Ge Er gärna till känna och kommentera.. Tack Gunnar, du är underbar!

(Och Maud, Anki, Anita och ni andra som jag inte vet läser) //Annelie

Godmorgon...

Ny dag, ledig dag! Här ska det storstädas! I alla fall som jag känner just nu. En långpromenad ska det oxå bli. Det regnar ute. Jag lider med mina kollegor som har Lucia med alla barnen, ute. Jag undrar hur det blir, om det ställs in eller inte.

Kärleken har åkt till jobbet. Han slutar lite tidigare idag. Mitt hjärta längtar redan.

Det går så bra med Mio. Han har funnit sin plats, är lydig men så personlig. Nu behöver han äta upp sig och börja äta mer. Det kommer att komma. Vi har personer runt om oss som kan så mycket och som så gärna delar med sig. I morgon ska vi ut och träna och rasa av oss.

Nu ska jag dricka kaffe och städa...! //Annelie

Du är 18% ond!




Du är en aningen ond, fast i smyg!

Fler test hittar du på testportalen.se

Hittade detta test hos Paula. Hennes blogg är vansinnigt rolig och hon får mig ofta att skratta!