Det har varit en turbulent dag. Värken är kvar. Väntar in morgondagen så får jag se hur natten har gått etc. Det är rätt dyrt att uppsöka jourtandläkare och på måndag börjar nya barn på jobbet. Jag MÅSTE bli bättre, det bara är så.

Aj och oj. Jag har överskridit dygnsdosen rejält med alvedon. ringde sjukvårdsupplysningen som kopplade mig till en oerhört trevlig man på GIFTCENTRALEN. Jag berättade nästan hur många gånger jag ätit alvedon senaste dygnet. Han återkom efter en stund och hade räknat ut att jag visst hade tagit för mycket men att jag ändå låg inom marginalen och att mina kilon jag bär på räddat situationen litegrann. TACK MINA "SLUTARÖKAKILON" FÖR ATT NI FINNS!

Jag vill inte tjata om denna värk. Jag en positiv, kärleksfull människa. inte f-n är jag ego och tänker på mina krämpor hela j-a tiden. Men denna fasansfulla värk gnager sig in i själen. Jag ju för fasiken HEALER...hur kan det komma sig att jag inte fixar detta? Jag har hjälpt ANDRA med tandvärk. Jag minns två personer med tandvärk som jag hjälpt via distanshealing men inte mig själv. Jag ringer England i morgon. Jag måste förstå detta innan jag blir tokig..

Jag har precis talat med St Eriks jourmottagning. Jag måste stå ut, kämpa på i åtminstonde ett dygn till. Värken äter upp mig.

Det finns hjälp, om det har gått snett. Jag vet om det har gått snett, i morgon, typ...SNARK!

Jag hittade en starkare värktablett. Vi får se om den funkar. Än så länge funkar den inte så där jättebra.. UNIVERSE, BE WITH ME!

Nu ska jag sluta gnälla. Det finns människor, överallt i världen som lider just nu och det UTAN de resurser jag har i medecinväg. Jag sänder de människorna en tanke  och skattar mig lycklig över att jag lever där jag lever.

Mötet vi var på idag gick bra. Jag är stolt över min tonåring, mycket stolt.

Snart nalkas IDOL.Kärleken och Maxen är på bandyn. Evelina färgar återigen håret blont. Vi får se om hon har något hår kvar när hon är färdig.

Nu åker vi alldeles strax. Kärleken har tagit ledigt från jobbet, gölliga svägerskan ska passa Maximilian. Munnen värker som bara den men jag har ändå känslan av att det går åt rätt håll, det måste det göra.

Jag har vant mig vid smärtan, jag kan inte just nu minnas riktigt hur det känns att vara fri från den, ha!

 Jag tänker, ett dygn till, sedan är det över.

Nehe, nu ska saker redas ut och strul ska ägas!

Ja, jag sitter här och minns. Jag lovade mig själv, precis som jag gjorde med Maximilians namn, att om jag någonsin skulle få ett barn till skulle "En värld full av liv" sjungas på dopet. Han kom ju, Maximilian den store...

Från den stunden vi kom hit till Jorden
Vi möttes av sol ovanför
Finns mycket mer än det du och jag ser
Mycket mer än vi känner och hör
En kärlek som är oändlig
Men så lite som vi kan förstå
Och den sol som gick ner
Någon annanstans ger
ett gryningsljus att förlita sig på

I en värld full av liv
Allt förenas här
Som en cirkel sluts
Av kärlekskraft
Alla har en plats
Allting har en mening
Det är vår värld
En värld full av liv...


Om man verkligen lyssnar och känner in texten så ser man budskapet..VACKERT! För mig är kärleken det jag behöver, det vi alla behöver. Om vi öppnade våra hjärtan, våra sinnen och tog emot den enorma kärlek som så stilla flödar omkring oss, hur skulle världen se ut då?

Jag är sänkt. Värken börjar lätta lite men jag håller mig smärtlindrad! Antibiotikan är stark..ZZZzZ (skratt).

Jag har hittat vår gamla lap top. Ska försöka fixa den så Evelina kan ha lite privatetime ibland och känna att HON har något som är sitt. Håll tummarna för att jag får ordning på den!

Nu kan det bara bli bättre. Jag tog mod till mig och ringde tandläkaren. Jag har nu fått två olika kurer med penecillin eller antibiotika (jag kan inte skillnaden).

 Så jag och kärleken åkte iväg och hämtade den, bara han och jag. Dessa stunder tycker jag mycket om. Vi två, i bilens mörker...Då pratar vi verkligen.

Nu ska jag kolla in tv:en. Har ätit lite pizza.. Det värker och smakar skit i munnen men NU attans SKA det bli bättre!

Jag låg och halvsov i soffan då Evsen ropade att min mobil ringde. Jag tog mig upp med bultande mun och travade dit. "Privat" stod det på luren, på min FINA mobil som jag ÄLSKAR, min HTC TOUCH DIAMOND.

Jag svarade lite osäkert. I andra ändan var det Maximilians doktor. Hon skulle ju inte ringa ännu, hon skulle ringa den 28:onde! Om det inte var någonting... Nu lyckades jag få fram att det var bättre om hon ringde hem då min mottagning inte är så bra. Under den korta lilla stunden det tog för henne att ringa han jag fantisera om det allra värsta.

Proverna var bra. Järn, lever, vita blodkroppar, plättar och så. Det som inte var bra var GLUTEN värdet???? Hon sa att hon tagit två prover på gluten. Det ena som man tar i Maxens ålder var bra. det andra brukar man inte ta i Maxens ålder men hon gjorde det ändå. DET provet var för högt. Hon vill ta om det.

Jag pustar ut, det var alltså inte värre än så..TACK UNIVERSUM!