Jag har överlevt dagen, med nöd och näppe! Det var självklart skönt att komma iväg.

Jag och Maxen tog en skön, stärkande promenad till jobbet respektive sexårs. Det är oerhört mysigt att vandra hand i hand med denna verbala lilla varelse! Samtalen vi har under dessa stunder är intressanta och dessutom lärorika för mig. Jag förstår inte dessa undersökningar som visar hur LITE vi talar med våra barn. Tycker inte att jag gör något annat än pratar med dom, ha!

Eve hämtade lillebror idag. Inte lyckat. De brakade ihop fullständigt. Stämningen när jag klev in här hemma var som en tjock, grötig massa. Olivers piercing varar och jag är verkligen skit trött.

I kväll är en sådan kväll när jag kommer att krypa in i mig själv när alla troll har lagt sig...//Annelie

...Det var länge sedan jag var så här trött! Dagen jag har framför mig är väldigt lång. Idag känner jag tandvärken mer, kanske för att den andra värken avtagit?

Vad jag längtar till jul-ledigheten...

Nä, en dusch på det här så kanske jag vaknar! 

FEM DAGAR KVAR, sen ryker tanden..//Annelie

Japp, det känns BRA mycket bättre nu i kväll. Jippie, jag tror nog jag kommer att få sova i natt!

Idag hade jag bestämt mig för att börja leva sundare, träna mer och äta mindre. Dessa underbara tankar firade jag med att trycka i mig en HEL påse Bridge! Det är en ny dag i morgon.. ;)

Så fort jag blir av med min infekterade visdomstand som jag nu lärt mig leva med så ska jag börja trampa på min nästintill orörda ORBITREK ELITE!!!!!

Jag tror verkligen på den, måste bara få rumpan ur vagnen och börja!

Jag slutade röka för 15 kilo sedan, det är dax att ta tillbaka mitt liv! Vilket jag lika gärna kan börja med tomorrow!

Onsdag är det i morgon och jag ska jobba, tjo ho.. kvällsmöte är det oxå. nu ska jag pussa lite på kärleken och bråka lite med tonåringarna, ha!

Väl mött i november rusket..//Annelie

Jag känner mig bättre. Succesivt under dagen har smärtan klingat av. Tack universum!

Nu blickar jag framåt. Lördag, då ska jag träffa min underbara barndomsvän, min allra äldsta vän! Åker till mamma redan på Fredag med Maxi. Ska bli skönt att få släppa tonåringarna till pappa och bara ta det lugnt hemma hos mor min. Bada ska jag göra, med ljus och allt! Jag längtar.

I morgon ska jag jobba. Det ska bli skönt. Jag behöver det, för balansen i mitt liv. Maxen har varit hemma med mig idag, tack lilla GRODAN!

Har pratat livet med "england", tack gode gud att hon finns.

//Annelie

Jag vet att jag inte borde. Jag vet så många saker som jag inte borde göra men som jag gör ändå. Jag drar ett streck över min värk. Jag VET ju att den med all säkerhet är borta i morgon, om inte borta så under kontroll. Då kan jag arbeta igen. Jag vilar idag men i morgon KOMMER jag vara på benen igen.

Jag orkar inte kontakta vården idag, jag kan inte finna kraften till det. Det händer så fruktansvärt mycket just nu i livet. Jag väntar in remissen till den där titthåls operationen eller vad det nu var. Om den inte har kommit på två veckor nu så ringer jag, det lovar jag mig själv.

Nu måste jasg fokusera på att vara mamma. Mina barn behöver mig. Mina tonåringar behöver mig. Till och med Stampe, kaninen Maxen delar rum med behöver mig..

På natten, när allt är tyst, då behöver jag och då får jag. En blick, en hand, ett leende, en famn. Då flödar kraften oss emellan, kärleken och mig. Sådär ordlöst och så andlöst vackert. Så vaknar jag till en ny dag, full med kraft och energi. Vi har skapat detta liv tillsammans och tillsammans orkar vi.

Till mina underbara ungar vill jag bara säga att jag avgudar er, jag älskar er så fullkomligt. //Mamma Annelie

Jag har diagnostiserat mig själv idag. Det MÅSTE vara Endometrios och det sitter på tarmen, till vänster. Det MÅSTE vara något sådant. Det känns som att få en kniv instucken i sidan, vid vänster äggstock. Doktorn som gjorde ultraljudet sa att äggstocken såg bra ut...

Det gör fortfarande ont och magen reagerar även på iprenen.. :(      Hoppas att det är bättre i morgon. Jag ska ta tag i det i morgon och ringa till SÖS, jag kan inte ha det så här.

Nu ska jag lägga mig stilla, ack så stilla och läsa min bok... I cirkelns mitt av Dan Brown.

Maken snarkar på soffan. Tystnaden är återigen varm och lugn. Trollet är hemma och har bråkat hela kvällen, helt slut var han. Han får ta hand om mig i morgon. Jag skyr ensamnheten!

Godnatt//Annelie

Jag är fortfarande ensam och nu är inte ensamheten smeksam längre. Jag känner mig liten och frustrerad! Jag tycker verkligen inte om smärta. Har alltid trott att jag har en låg smärtgräns men jag har tydligen inte det. Jag hoppas bara på att den värsta värken ska gå över så att jag kan vara på benen i morgon.

Jag är hungrig. Hoppas kärleken kan laga mig något senare. Han är och hämtar Maxen hos mormor. Storlunsen får jag inte tag på. KOM HEM ALLA, MAMMA BEHÖVER KÄRLEK!!!!!

Idag får jag självömka, i morgon är det säkert över..hoppas//Annelie

Nu ska jag sova. Magen värker fortfarande fastän jag är nästintill övermedicinerad.

Mitt medarbetarsamtal är i alla fall avklarat vilket var tur det. Nu är jag helt slut.

Tystnaden är underbar just nu. Den smeker mitt inre och jag njuter. Det hör inte till vanligheten utan är ett bevis för mig hur jävligt jag egentligen mår. //Annelie